Så märkligt det är att när man går och väntar på våren, och det plötsligt kommer en dag med klarblå himmel och sol några timmar... då tror man verkligen att våren liksom har kommit! Så himla besviken man blir då när det några timmar senare tar i och blir snorkallt och börjar tok-snöa! :-(
Som vanligt har min lilla hjärna spökat med mig idag. Ibland tänker jag att någon har skojat med mig och gett mig en hjärna med fem-dubbelt så mycket utrymme för tankar och känslor jämfört med någon annan människa! Till vilken nytta då????? Jag vet ingen som tänker så mycket som jag - och jag vet ingen som kommer fram till så få klarheter som jag! Det stämmer inte liksom! Snacka om paradoxer!
Har haft en mysig stund med min dotter ikväll. Goa samtal och skratt.Hon fyller mitt hjärta med värme! Men jag saknar min son! Han som finns så nära på kartan, men som liksom känns så långt bort ändå! Känner mig så misslyckad i min mammaroll... Vill göra rätt, men vet inte hur man ska göra...
Ikväll har jag också druckit ett glas rött, strävt vin med men längtat lite efter en smutt sött Baileys, liksom jag har blandat verklighetens sanningar med längtan efter en okomplicerad tillvaro! Jag irrar vidare i livets labyrint!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej där Tizzel! OJ, vad längesen jag hälsade på dig...jag glömmer bort att klicka på mina egna länkar till er som inte är på AB längre, dumt va?!
SvaraRaderaVÅR....det behöver vi nu! OCH SOL! här hemma hos mig snöade det som 17 igår. :(
KRAMMAR!
Har läst igenom dina inlägg och ser mellan raderna att det är mycket som händer. Vill bara tala om att jag varit här./Rosa
SvaraRaderaSKÅL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaEtt glas rött och ett snack med ungdomarna är aldrig fel, hoppas du får en bra lördag också goa vän!
SvaraRaderaKram från mig
Jag vet ju att du har mött mig...Här är det också vimlande tankar,fast jag tror att klokheterna är där också!
SvaraRaderaSer mellan rader här också och hoppas att du sköter om dig ordentligt. Sonen kommer nog närmare snart, det händer ju saker i utvecklingen hela tiden och ibland blir det kanske lite i ofas?
Kramar till dig och tack för dina fina hälsningar igår! :)
Svårt att finna sin plats i detta stora vimmel som kallas Livet. Håll bara i minnet att du är så väldigt god, omtänksam och har ett stort hjärta.
SvaraRaderaVarm kram
Fröken V
Hallå! Du är inte misslyckad som mamma, det bevisar din och dotterns relation. Sonen är i den där åldern... Han kommer tillbaka. Jag ser ju det på mina pojkar. De kommer "hem" igen. Kram söta du! Snart träffas vi. Det blir bra det. kramar
SvaraRadera