För en kort sekund idag på morgonen tyckte jag mig känna att det som är mitt rätta jag tittade fram. Känslan gjorde mig upprymd och jag kände hur jag fylldes med glädje och tillförsikt. Plötsligt var det magiska ögonblicket förbi och jag var tillbaka i det som är min upplevda verklighet, och jag ställde mig frågan om det som jag nyss upplevt bara var en illustion eller en lömsk villfarelse? Vilken är min äkta sanning? Vilket är mitt ansikte?
Det är nuet som räknas.. ; )
SvaraRaderaVad fint du har fått det här inne.. lessen att jag inte har varit förbi tidigare men jag har ju inte nätet själv.
Hoppas att allt är bra i alla fall.
Jag hinner tyvärr inte läsa ikapp.. =(
*kram*/lena Muffeltuss
*gläntar*
SvaraRadera*sliter upp dörren*
*far in som ett yrväder med ölen i näven*
*skriker och skränar*
SKÅL TA MIG FAN!!!!!!!!!!!!!!!!
*flyr snabbt till en annan blogg*
Sanningen är väl den att en människa aldrig är bara glad eller bara ledsen utan att vi alla pendlar väldigt mycket mellan glädje och sorg osv.
SvaraRaderaHa en riktigt go fredagkväll!
kram från mig
Vad skönt att läsa att du träffat en vän och fått andas, tänker att jag borde göra det samma. Åka bort. Mitt rätta jag skriver du. Alla skapar sin egna verklighet det tror jag stenhårt på. Min verklighet kan vara så annorlunda mot din verklighet och så när vi möts, möts - två olika verkligheter, vem har då den sanna verkligheten eftresom våra sinnen lagarar och minns verkligheter som blir vår verkligehter i varats stund. Detta ställer frågor som, vad är ditt rätta jag? Ditt rätta nu? Din äkta vara? I min verklighet. I din verklighet. Och vem DÖMMER vems verklighet som är den rätta? Inte lätt. Strindbergs ord som jag älskar och ofta återvänder till: det är synd om människorna. Precis så. /Rosa tankar
SvaraRaderaHej Tizzel! Tittar in och önskar dig en härlig helg med vårsol och snödropp:)
SvaraRaderaStor kram
Att få vila i omtanken hos en god vän går banne mig inte av för hackor :-) Men är det inte så att vi har många sidor - jag kan var aomslutet av ett Stort Mörker men det är INTE jag, eller hur? Det är hur jag MÅR, ibland. Ibland springer bölderna läck :-( och då blir man ond och småsint och ilsken - en liten stund.
SvaraRaderaVi har så många olika ansikten att man ibland tappar bort sej men det är nog så för alla. Det skiftar med humöret, med dagen, med årstiden och med de man har omkring sej. Vet du, jag tror inte man har ett enda "riktigt" ansikte..jag tror man har många och att det är det som gör en till människa.
SvaraRaderaDu får vara alla olika för summasummarum blir ändå att du är Tizzel.
Precis bra som du är och alltid sann och ärlig.
Låt dej få vara precis som du!
Kram Fröken V
(fan...skrev ju fel det sista...typiskt mej..vi tar om den sista meningen:
SvaraRaderaLåt dej få vara precis som du är!
Sådär skulle det va. Nu blev det rätt! Så är det att ha en hjärnknäpp polare!! hehe)
Hur du än är så är du jättebra och en härlig människa! Kramar
SvaraRadera