Aldrig före elva...

Tänk att man aldrig, trots eviga goda föresatser, kommer i säng in tid? Klockan blir alltid minst elva, och ofta betydligt senare än så innan jag får ner huvudet på kudden.

Positivt samtal idag med en styck chef, fick mig att förundras över hur mitt eget självförtroende och mitt eget synsätt på mitt arbete och mina arbetsuppgifter kan ge sådana goda omdömen! Ännu en gång är det lättare att välja att tro att jag är en jävel på att lura folk i min omgivning och gå omkring livrädd att någon ska "komma på mig"/förstå vilken bluff jag är - än att tro att jag faktiskt är duktig och kompetent i mitt jobb! Märkligt...

Efter skön kväll med vacker dotter avslutades kvällen i vanlig ordning nedslängd i soffan med älsklingsleksaken i knät. Vad vore jag utan min laptop? Halv! Här har jag diskuterat skojsamma ämnen med god vän samt även bollat allvarsamma tankar med mig själv. Någon annans tankar och ord får mig glad och fundersam på samma gång. Mina egna tankar och mina ord är mina bästa tillgångar och samtidigt mina värsta egenskaper!! Tänk att en sådan liten skalle kan innehålla så mycket skit! Tanken på lobotomi ter sig alltmer lockande!!

Med dessa förvirrade rader styr jag min kosa mot sängen, som redan är uppvärmd. Två stycken vita ullbollar ligger där och väntar spinnande på mig. Kärlek!