Häromdagen berättade jag om hur jag och en kollega o vän blev
först på plats vid en brand på en skola här i vår lilla stad. Hela veckan har man talat om vilken tur det var att vi promenerade just där just den kvällen just vid den tiden då det började brinna! Lokaltidningen har skrivit om hur man har konstaterat att det snabba larmet till SOS Alarm räddade skolan, som annars snabbt kunde blivit övertänd. Mina amatörmässiga brandbilder från mobilkameran är dessutom överlämnade till personer inom kommunen som har användning för dem.
Idag när vi satt och fikade, reste sig en av våra chefer upp vid kaffebordet och harklade sig. Han började prata om att det fanns två VARDAGSHJÄLTAR som han skulle vilja uppmärksamma!! Lovorden haglade över vårt snabba ingripande och vi fick både varsin blomsterkvast och varsin medalj!! Det var riktigt roligt att bli så uppmärksammad... men jag själv satt mest och rodnade! :-)
Jag sa ju det där med lokaltidningen. Så klart att det är intressant. Och vad kul att få bli en vardagshjälte. Läste också om dotterns körkort. Vi bor ju inne i stan. Här pratar ingen om körkort. Finns inte ens något intresse. Här är bara bilen ett problem. Men jag har sagt till min dotter att hon borde ta körkort. Tror att det kan vara bra i jobbsyfte. Där jag jobbar nu ville de att man skulle ha körkort. Eller köra motorcykel. Och jag förstår varför. Men jag cyklar som sagt.
SvaraRaderaWow.. jag känner en hjälte.. en riktig hjälte..
SvaraRadera*sträcke stolt på mig*
Kram Pys
Vilken tur att ni gick förbi just då!
SvaraRaderaNi borde få "räddningsbonus" ;-)