Att gräva i dåtiden... eller: Jag är lite galen!

Efter att ha skrivit inlägget om att minnas och vara lite nostalgisk, har jag tänkt en hel del på dåtiden. Ikväll fick jag plötsligt för mig att gå ner i förrådet och leta reda på min låda med gamla minnen. Inte tog jag hänsyn till att klockan hade blivit kvart i elva på kvällen inte! Inte heller tog jag hänsyn till att jag hade gjort kvällstoalett och gick omkring i frottérock! Inte tog jag hänsyn till att hela källarförrådet var staplat med flyttkartonger (min minneskartong stod naturligtvis längst underst, så att jag fick lyfta ner precis allihopa och lyfta ut allihopa i gången för att komma åt just DEN lådan som jag ville ha...) Inte något sådant alls tog jag hänsyn till! Bara för att jag mitt i natten skulle kunna börja gräva lite i dåtiden! Jag måste vara galen... Jag tackar min lyckliga stjärna för att ingen av grannarna såg mig där i hissen eller trapphuset! En galen kvinna i lila frottérock, bärandes en tung kartong med minnen klockan nästan halv tolv på natten! :-)

Jag fick ta i ordentligt när jag skulle baxa upp lådan i lägenheten. När jag väl hade burit in den i sovrummet och öppnade upp flikarna på kartongen, så slog en välbekant lukt mot mig. En lukt av barndom, av huset där jag bodde, av huset där jag senare bodde med min familj. En doft av källare från det stället där jag bodde hur många år som helst! I denna låda hade jag omsorgsfullt packat ner det som var mitt. Fotoalbum från när jag var liten och ung, gamla brev, LP-skivor som jag inte har kunnat göra mig av med (trots att jag förmodligen aldrig kommer att kunna spela dem mer), poesiböcker, dagböcker, mina-vänner-böcker, bibel och konfirmationspsalmboken i vitt skinn, betygen från grundskola och gymnasium, gratulationskort från födelsedagar, fotokataloger från skoltiden... Allt det här låg i lådan!

Nu får lådan stå här några dagar. Jag ska gå igenom den och suga i mig lite nostalgi. Det som är bra ska jag plocka fram och ha nära tillhands i min lilla minnesbank. Det som är mindre bra ska jag gömma långt ner i lådan och försöka glömma bort.
Förutom att jag själv har en spännande stund här med min minneslåda, så har katterna Tarzan och Tözen haft rena julafton! De har lekt med lådan, luktat på den, hoppat ut och in i den och haft jättelajbans! Vilken TUR för dem att jag hade sparat så roliga grejer som luktade så gott!! :-)