Favorit i repris: En liten adventsdikt med dissektion - del 3...

(Repris från tredje advent 2007, ur min första Tizzelblogg)


När tredje ljuset brinner
Vi juleklappar syr
Och vi bakar kakor
Och har ett fasligt styr

När tredje ljuset brinner... så långt är allt gott och väl. Tredje ljuset borde brunnit... Om man inte som jag gjorde då - glömde bort att det var tredje advent! Hur är det möjligt? Vi har fyra adventssöndagar på ett helt år och jag lyckas glömma bort en! Jag glömde att tända mitt tredje ljus - på riktigt. Fast i ärlighetens namn är det ju bättre att glömma bort att tända ljus, än att glömma bort att släcka dem... Detta har nämligen också hänt! Och jag är tacksam över att det har gått så bra som det har gjort!!! (Lämnar detta ämne då jag känner att jag blir lite lätt darrig när jag tänker på att jag kunde varit hemlös vid det här laget... på grund av brand!)

Vi juleklappar syr.. Nej, nej, nej!! Här märks att det är en gammal dikt! Vilka syr juleklappar nuförtiden? Hur många skulle uppskatta att få en sydd juleklapp?? Idag vill vi ha plattskärms-tv-apparater, Play Stations i senaste upplagan, dyrbara resor till andra länder och den ena värre klappen än den andra! Är det klokt! Jag tycker vi borde införa den här gamla fina traditionen igen att vi ska sy julklappar till varandra. Tänk er själva så många glada utrop det skulle höras när vi öppnar våra gåvor på julaftonskvällen. (Hittade förresten lite broderade bonader när jag var i Storstan i helgen med texter som denna: "Homo Sweet Homo" , och flera lite moderniserade fina budskap! Vore inte det något att sitta och brodera och slå in i läckra paket??)

Men hur roligt är det i ärlighetens namn, att sitta och tråckla med nål och tråd när man har så mycket annat man ska hinna göra. Nej, tacka vet jag att springa in på någon stormarknad och rycka till sig något helt opersonligt för en billig peng. Gärna något som handlaren i all välmening ställt upp mitt i gången så du omöjligt ska missa det. Något som inte någon människa alls behöver, men som är praktiskt inslagen och klar i presentförpackning med färdig ettikett: "Till... Från..." redan klistrad på så att man slipper slå in den själv! Tack snälla handlare för att ni underlättar vår julklappshandel! *Kräks av tråk.....*

Och vi bakar kakor... Förr stod mödrarna i huset i röda förkläden och rara barn hängande i hasorna och bakade så det stod härliga till när julen närmade sig! Till och med några år bakåt i tiden kunde jag få för mig att baka en massa julkakor och julbröd... Inte i rött förkläde kanske, men ändå... Vart tod den entusiasmen vägen??? Idag bakar jag lussebullar. Endast lussebullar! Pepparkakor köper jag. Annas i burk. Storpack! Mandelmusslor och struvor i all ära - men icke sa Nicke! Nu får det vara! Inte jag! Där går gränsen. Lik förbaskat blir jag såååå glad när svärmor kommer med en burk mandelmusslor till mig. Och jag beundrar henne för att hon fortfarande orkar och vill. Vad ska vi göra när den äldre, till synes outtröttliga generationen försvinner? Mandelmusslor kommer att vara ett minne blott!!!

Och har ett fasligt styr... Heter det inte be-styr??? Har de skrivit fel alldeles? Kanske det skulle stå: "Och allt går över styr"? Det hade varit ännu mera sant... Se er omkring... Alla dessa sönderstressade människor som samlas på städernas gator och trängs i butiker vid den här tiden på året.... När julen borde vara lugn, avslappnande och en tid för att umgås med nära och kära! Det är ju INGEN som hinner vara nära någon överhuvudtaget! Alla springer omkring och trängs med främlingar på stan! Eller i matbutikerna! Eller vid granförsäljningsställena!!! *suckar*

Ur led är tiden... och dessutom är klockan alldeles för mycket. Tredje advent är redan passerad. Jag är trött i tomteluvan... Slumrar och drömmer om julefrid...